Lärarkväll: Framtidens batterier för hållbar utveckling

Nya och bättre lösningar för att lagra energi krävs för att matcha framtidens behov. Vilka möjligheter och utmaningar innebär det och hur ställer vi om på bästa sätt? Välkommen till en kväll där du får veta mer om batteriforskning, förnybar energi och betydelsen av nya typer av batterier för en hållbar elproduktion.
Medverkande

Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet. 

Leder ett stort europeiskt forskningsprojekt om framtidens batterier. Förhoppningen är att forskningen ska leda till bättre batterier som sparar på jordens resurser.  

Helena Andersson, ekostrateg inom Region Gotland och kontaktperson till Energimyndigheten, i pilotprojektet där regeringen utsett Gotland som pilot för ett hållbart energisystem. 

Josefin Knudsen, projektledare Slitevind AB och styrelseordförande GVP – en lokal branschorganisation för vindkraft på Gotland.

Åsa Sundelin, pedagog på Nobel Prize Museum som arrangerar kvällen genom projektet Forskarhjälpen. Åsa kommer att moderera kvällen och leda panelsamtalet. 

Innehåll

Föreläsningar, panelsamtal, Q & A, mat och mingel. 

Målgrupp 

Lärare i naturvetenskap, biologi, fysik, kemi och teknik på gymnasiet och högstadiet, men passar även lärare i SO-ämnen och filosofi och andra intresserade.

Fri entré

I anmälan ingår supé med vin/alkoholfritt alternativ. Anmäl dig via länken ovan.

 

Varmt välkommen!

 


Lärarkväll: Organisk elektronik – framtidens underverk?

19 september
Vi presenterade en kväll på Residenstorget i Karlstad då lärare fick möjlighet att lära sig mer om organiska ljusdioder, solceller och transistorer och diskutera betydelsen av nya forskningsrön.

Organiska ljusdioder är redan kommersiellt tillgängliga och används i stora TV-skärmar. Organiska solceller kan idag tillverkas i billiga processer med hög verkningsgrad. Organiska transistorer kommersialiseras också. Går det att trycka solceller och elektroniska kretsar på papper? Hur kommer nya tekniska innovationer inom elektroniken användas för att underlätta i vår vardag?

Molekylära material

Organisk elektronik är en typ av elektroniska enheter, som solceller, skärmar och sensorer som är gjorda av molekylära material istället för traditionella halvledare. Molekylära material är tunna filmer gjorda av elektriskt ledande organiska molekyler och polymerer.

Medverkande

Ellen Moons är professor, fysiker och forskare vid Karlstads universitet. Hennes forskning syftar till att förstå relationerna mellan strukturer och prestanda i polymera solceller och förbättra stabiliteten hos polymera solceller genom att förstå de underliggande nedbrytningsmekanismerna.

Ellen Moons, Karlstad Universitet.

Jan van Stam är professor i fysikalisk kemi och forskare vid Karlstads universitet. Hans forskning handlar om molekylära interaktioner i lösning och hur dessa interaktioner kan leda till olika strukturer medan lösningen torkar.

Magnus Svensson arbetar med ett strategiskt innovationsprogram (ett projekt som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas) och är anställd på Teknikföretagens Branschgrupper. Magnus kommer att berätta vad de gör inom det strategiska innovationsprogrammet och med särskild fokus på de satsningar/projekt de haft och har inom organisk elektronik. Fokus kommer att vara kommersialisering och vilka företag och produkter som det arbetas med i Sverige idag och som är offentliga i sitt användande av organisk elektronik.

Samarbetspartners

Tack till Karlstad Universitet och Stiftelsen för strategisk forskning.

Presentationer från kvällen

Lärarkväll 7 mars

En mycket lyckad lärarkväll gick av stapeln på Elite Grand Hotel i Gävle om ny elektronik och teknik som kan användas för framtidens vård och rehabilitering.

Frågorna vi utgick ifrån var:

Hur kan nya tekniska innovationer inom elektroniken användas för att underlätta våra behov i framtiden? Vilka möjligheter och vilka hinder finns?

Lärarkvällen presenterades i samarbete med Högskolan i Gävle, Teknikerjakten, Maker Tour – mot nya höjder, och SSF.

Medverkande: Magnus Isaksson, professor och forskare vid akademin för teknik och miljö, Högskolan i Gävle och sakkunnig från samhälle och bransch.

Lärarna fick också en genomgång av flera relaterade Nobelpris.

Bland annat har Magnus Isaksson varit med i framtagningen av ett konstgjort yttre skelett för underkroppen, AXO-SUIT, som ska underlätta rörelsefriheten hos äldre och handikappade.

Teknikerjakten

Syftet med projektet Teknikerjakten är att väcka intresse för naturvetenskap och teknik från förskolan till gymnasiet. Inspiration, relevans och entreprenörskap ska genomsyra aktiviteterna i projektet. Teknikerjakten är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, skolor och näringsliv.

 


Forskarhjälpen

Forskarhjälpens lärarkvällar är Nobel Prize Museums satsning för att ge lärare en bild av vad som pågår inom den naturvetenskapliga forskningen och är en avknoppning till projektet Forskarhjälpen. Stiftelsen för Strategisk Forskning står som finansiär.

Nobel Pize Museum

Nobel Prize Museum förmedlar berättelser om Nobelpriset och de upptäckter, uppfinningar, texter och fredsbevarande insatser som belönats med Nobelpris, samt om Alfred Nobel. Museet öppnade 2001 i Gamla stan i Stockholm och hette då Nobelmuseet. 2019 bytte museet namn till Nobel Prize Museum.