Stjärnjakten blir den tionde upplagan av projektet Forskarhjälpen. I år handlar projektet om rymden och att identifiera stjärnor tillsammans med tre forskare från Chalmers.

Vårt elevprojekt Forskarhjälpen och årets projekt Stjärnjakten, i vilket högstadieelever ska hjälpa forskare från Chalmers att undersöka omständigheterna kring stjärnors födelse, påverkas även det av den rådande Corona-situationen.

Vi skjuter på uppstarten för projektet till efter sommaren.

Vi planerar för ett anpassat upplägg i och med de föränderliga förutsättningarna just nu. I och med att forskningsuppgifterna för eleverna till största del innebär att ta del av och tolka bilder av stjärnor och andra himlakroppar i rymden med hjälp av det datoranpassade World Wide Telescope så passar projektet lika bra för både en vanlig undervisning i klassrummet, som för en eventuell digital undervisning på distans. Projektet beräknas pågå fram till december 2020 så som planerat, men vid behov så kommer vi att kunna förlänga det fram till januari/februari 2021.

Astronomerna Dr. Giuliana Cosentino, Dr. Rubén Fedriani och professor Jonathan Tan (Inst. för rymd, geo- och miljövetenskap, Chalmers Tekniska Högskolaär i år medverkande forskare i elevprojektet Forskarhjälpen som drivs av Nobel Prize Museum. Projektet, som är den tionde upplagan av Forskarhjälpen, har fått namnet Stjärnjakten där ca 1 000 skolelever från ungefär 30 skolor deltar. Uppgiften är att hjälpa forskarna att identifiera nya stjärnor i vår galax.  

Forskarna behöver hjälp att hitta nya stjärnor som föds ur interstellära moln för att kunna besvara frågorna: formas stjärnor ensamma, som tvillingar eller kanske tillsammans i stora kluster? Skoleleverna kommer med hjälp av forskarna att analysera bilder tagna i ljus med olika våglängder (från radio till röntgenvågor)med teleskop på marken, från luften och från rymden. Bilderna kommer att tillhandahållas via den webbaserade WorldWide Telescope-plattformen, som samarbetar med NASA- och ESA-databaser.

Varje elevpar kommer att på egen hand utforska interstellära moln i vår galax genom regioner de tilldelats av forskarna. Astronomerna vill också veta mer om de interstellära molnens miljöer – har de till exempel påverkats av supernovaexplosioner eller strålning? Resultaten kommer att bidra till ytterligare kunskap om vår galax och särskilt om födelsen av nya stjärnor, vilket i förlängningen kommer att hjälpa oss att förstå ursprunget för vår egen sol och dess planeter. 

Tack till Peter Williams (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics and American Astronomical Society) som arbetar med forskarna för att anpassa WorldWide-Teleskopet för det här projektet.

Eftersom målet med Forskarhjälpen är att eleverna ska få insyn i en forskares liv så är en av uppgifterna att tillverka en vetenskaplig poster som berättar om forskning och resultat från Stjärnjakten. Postrarna ingår sedan i en tävling där olika priser delas ut baserat på vetenskaplighet, kreativitet och design.

Nu är anmälan stängd! Vi har eventuellt några reservplatser kvar, kontakta projektledare Anna Johanna Lindqvist Forsberg för att anmäla intresse.

Vi uppdaterar sidan så snart vi har satt en ny projektplan.

OBS – kommunikationen med forskarna kommer att ske på engelska. Material från vårt håll, exempelvis lärarkompendiet, kommer att vara skrivet på svenska.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för skola och följ oss gärna på Facebook och Instagram.

Har du frågor är du välkommen att skicka e-post till projektledare Anna Johanna Lindqvist Forsberg.

Tidsplan för projektet

Tidsplanen är ett exempel på hur projektet vanligtvis fördelar sig under året och ligger därför kvar även om datumen skjuts framåt.

Fotocredit: Cosentino et al.; NASA/ESA.

Figur 1: I projektet Stjärnjakten kommer elever att hjälpa astronomer studera stjärnbildning i vår galax, som i detta exemplet på interstellära moln av gas och damm. Multipla våglängder av ljus från det infraröda spektrat (som visas i röda och gröna färger) till röntgenstrålar (visas i blått), visar den komplexa miljön i molnet, som satts igång av en supernovaexplosion och den joniserade gasen i en ”HII Region”. Molnet uppträder som en mörk skugga eftersom dammet i det blockerar bakgrundsljus från att nå oss. Det tros vara i en tidig fas av sin utveckling, innan det ger upphov till en ny generation stjärnor.

Fotocredit: Fedriani et al.; NASA/ESA

Figur 2: Vy från Hubbleteleskopet av det infraröda spektrat av ett moln som befinner sig i ett sent skede av stjärnbildning och som visar en nyfödd massiv stjärna som bombarderar sin omgivning med starka vindar och strålning. Eleverna kommer att hjälpa forskarna att undersöka hur massiva stjärnor bildas från interstellär gas. Dessa stjärnor spelar avgörande roll i galaxernas livscykel, eftersom de till slut exploderar som supernovor och då genererar kemiska ämnen avgörande för planeter och liv. 

Vad krävs av dig som lärare?

Det finns några kriterier som behöver uppfyllas av dig som lärare för att lyckas med arbetet i Forskarhjälpen:
  • Intresse för forskning
  • Förmåga och egen drivkraft till att ta in och förmedla kunskap som erhålls från forskarna till eleverna om forskningsprojektet och forskningsområdet via uppstartskonferens, lärarkompendium, Skype-kontakt med forskarna, frekvent mejlkontakt med projektkoordinator på Nobel Prize Museum med mera.
  • Förmåga att hantera förändrade förutsättningar då arbetet med forskningsuppgiften kan komma att förändras pga oförutsedda händelser i forskningsprocessen
  • En vilja att lära eleverna att jobba mot en deadline
  • Beredskap på en del extraarbete kring projektets olika moment

Team Stjärnjakten. Från vänster uppifrån: Pia Johansson, Anna Johanna Lindqvist Forsberg, Paulina Wittung Åman, Ragnhild Glimregn, Giuliana Cosentino, Jonathan Tan, Pernilla Wittung Stafshede och Rubén Fedriani.

Team Stjärnjakten

Nobel Prize Museum

Anna Johanna Lindqvist Forsberg, projektledare

Jag har en forskningsbakgrund inom zoologi, särskilt etologi – läran om biologiskt beteende. Jag var som forskare intresserad av och gjorde jämförande studier av konflikt- och och försoningsbeteenden. Jag har också jobbat inom skolan i många år. Nu ägnar jag mig helt åt vetenskapskommunikation på Nobel Prize Museum.

Paulina Wittung Åman, pedagogiskt ansvarig

Jag är museilektor på Nobel Prize Museum så jag träffar mycket skolklasser och sätter ihop lektionsmaterial bland annat. I projektet är jag ansvarig för att anpassa teori och forskningsuppgift till rätt nivå för högstadiet. Det bästa med projektet är att få jobba med elever och lärare över hela Sverige och se hur kreativa och duktiga ni alla är.

Pia Johansson, eventansvarig

Till vardags håller jag bland annat visningar i museet för ordinarie besökare och även för våra eventgäster. Det är jag som koordinerar våra uppstarts- och avslutningskonferenser, tillfällena då vi träffas fysiskt i projektet. Jag tycker det är väldigt inspirerande att se elevernas arbeten och entusiasm i projektet.

Ragnhild Glimregn, kommunikatör
Jag är ansvarig för att synliggöra och marknadsföra Nobel Prize Museums verksamhet i olika kanaler, och då även all kommunikation som omgärdar Forskarhjälpen. Har en bakgrund inom livebranschen som projektledare och producent. Jag skriver och producerar även musik.
Scientists (Chalmers)

Pernilla Wittung Stafshede, vetenskapligt ansvarig

Jag är professor på Institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. Jag har arbetat vid California Institute of Technology i LA, Tulane University i New Orleans och Rice University i Houston. I Sverige har jag varit verksam vid Umeå universitet innan jag flyttade till Chalmers. Mitt forskningsområde är proteiner. Jag är även medlem av KVA och ordförande i Genie.

Jonathan Tan, huvudforskare

Jag är astrofysiker och professor på Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers. Jag studerade fysik på Cambridge i England och forskade sedan på University of California, Berkeley, USA. Jag har innehaft anställningar vid Princeton University, ETH Zürich och University of Florida, innan jag flyttade till Chalmers 2018. Min forskning fokuserar på att förstå vårt kosmiska ursprung. Det jag gillar mest i projektet är möjligheten det ger att dela min passion för vetenskap och utforskandet av universum med många studenter. 

Giuliana Cosentino, postdoc och medforskare

Jag är en Cosmic Origin Postdoctoral Fellow på Chalmers och en av medforskarna i Stjärnjakten. Jag gillar mest att projektet gör så att unga elever kommer i kontakt med den vetenskapliga forskningsvärlden. 

Rubén Fedriani

Jag är en Postdoctoral Research Fellow på Chalmers och arbetar inom astronomi och astrofysik, inom fältet stjärnbildning. Jag har hjälpt till i projektet genom att utveckla lärarkompendiet  och implementerat ändringar i onlineverktyget. Jag gillar mest att alla bokstavligt talat kan tappa bort sig bland stjärnorna!